Ca 3,3 km. Det är bara tillåtet att vandra efter stigen, den är inte avsedd för motorfordon eller hästar.

Skylt vid Näsets stugområde

Skylt vid Forsnäs

Från Jan Nischa-torpet i Forsnäs till stamfastigheten i Södra Renbergsvattnet går en stig som kallas Kärleksstigen.

Kärleksstigen är inget gammalt namn. Det kom i bruk i folkmun på 1940-talet, och tillskrivs ett ungt kärlekspar: Ingemar Brännström och Astrid Sjöström.

Ingemar var adoptivson hos Frans Brännström i Forsnäs. Han hade hus och ladugård på en avstyckning från hemmanet Renbergsvattnet 1.

På hemmanet 1 vid Inre träskets södra sida bodde Erik och Lovisa Sjöström, f Larsson med döttrarna Märta och Astrid. Märta var redan gift med Emil Andersson, och hade tagit över hemmanet. Men den yngre dottern Astrid var ledig.

Så Ingemar i Forsnäs tog genaste vägen till Astrid genom skogen. Friarfärderna blev kända och i folkmun fick den tre kilometer långa stigen sitt namn – Kärleksstigen.

Ömsesidigt tycks uppstod. Ingemar och Astrid gifte sig och hon flyttade in i hans hemgård i Forsnäs. I äktenskapet föddes döttrarna Inger 1946 och Britt 1949.

Friarfärderna hade således upphört. Men i Astrids hemgård bodde systern Märta kvar med familj. Så den upptrampade kärleksstigen fortsatte att användas. Dottern Inger Lidman, född Brännström, numera bosatt i Drängsmark, berättar:

Vi gick alltid Kärleksstigen när vi skulle till moster Märta och morbror Emil. Stigen gick från vårat ställe norr om bäcken till Renbergsvattnets utängar, till bron einni edun. Då vi gått över bron till södra sidan var vi nästan halvvägs. Stigen gjorde en krok genom skogen, och vi följde ett krondike och sedan träsket förbi odlingarna. Vi firade alltid jul deri Emils, minns Inger.

Först 1956 byggdes enskilda vägen mellan Renbergsvattnet och Forsnäs. Då gick det bra att köra bil mellan byarna. Och Kärleksstigen föll i glömska.

Enskilda vägen mellan Forsnäs och Åbyn anlades flera år tidigare. Därför kunde skolbilen hämta barnen från Forsnäs till skolan i nedre Åbyn. Där hann Inger Brännström gå ettan, tvåan och halva trean. Den tre år yngre systern Britt hann aldrig börja skolan i Nedre Åbyn, eftersom hela familjen flyttade till Skellefteå.

Ingers föräldrar Atrid och Ingemar är döda sedan flera år tillbaka. Systern Britt dog i november 2021. Av flickornas barndomshem i Forsnäs finns inte mycket kvar. Det eldhärjades på 1960-talet, varvid de dåvarande ägarna Kjell och Maj-Britt Wikström, f Karlsson valde att flytta därifrån. Stället är sedan dess införlivat med Egon och Gerd Lindströms hemman Renbergsvattnet 2:12.

Kärleksstigen ena start – och slutpunkt finns i Forsnäs, vid fyrvägskorsningen. På höger hand finns rester efter Jan Nischa-torpet, det ställe Johan Nilsson fick flytta till när han kom på obestånd och sågverkspatronen Fahle Marklund tog över hemmanet 1 i Renbergsvattnet. Det timrade utedasset efter Jan Nischa flyttades därifrån och finns numera bakom en stor tall på hembygdsområdet i Burträsk.

Kärleksstigens andra start – och slutpunkt finns på södra sidan Inre träsket, på Renbergsvattnet 1:25, Astrids hemgård. Gården ägs numera av Patric Sjöström, en  släkting i rakt nedstigande led till den familj Sjöström, som kom från Storliden i Bygdeå socken 1890. Den långa, timrade ladugården är ett minne från patron Fahle Marklunds dagar.

Men varför stigen kallas Kärleksstigen? Det vågar jag banne mej inte säga. Men kanske har det något med Astrid och Ingemar att göra… säger Inger Lidman, född Brännström.

                          Text och bild Robert Tedestedt